❭ ❭ ❭

50/50

Festivalens absolut bästa film. En cancer-bromance som lyckas framkalla skratt lika väl som tårar.

Det här med att skapa berättelser där tittaren ska skratta åt hemska saker kan ju lätt bli misslyckat, men här görs det med fingertoppskänsla och de får en att skratta samtidigt som man gråter.

Med en inkännande blick skildrar Joseph Gordon-Levitt och Seth Rogen relationen mellan två vänner när en av dem drabbas av en dödlig cancer (filmtiteln kommer från att han har 50 procent chans att överleva).

Filmen gestaltar väl bromance-generationens undvikande av allvar. Runt radarparets vardagliga häng kretsar föräldrarna, flickvännen och terapeuten på omloppsbanor som sällan korsas.

Anjelica Huston gör en lysande återhållen roll som matriarken som försöker få kontakt med sin son.

9/10

❭ ❭ ❭

Tinker, Tailor, Soldier, Spy

Daniel Alfredson har skapat en tät och tonsäker skildring av ett grått och smutsigt kallt krig.

I täten av en stjärnspäckad skådespelartrupp ståtar Gary Oldman som spelar en avpolleterad brittisk spion i en lysande lågmäld roll. Han dras in i en utredning av den egna ledningen. Vilka kan han lita på? Vilka spelar ett dubbelspel? Det finns hela tiden en återhållen spänning under ytan som hotar att explodera.

Fotot är vackert med många snygga inramningar. Framförallt i en scen där vi följer ett samtal mellan två män som sitter inne i en ljudisolerad kub och syns genom vars ett fönster.

8/10

❭ ❭ ❭

Drive

Pusher var stor. Bleeder har fortfarande en av de bästa soundtracks jag vet. Sedan tappade jag bort Nicolas Winding Refn, även om jag naturligtvis har sett hans Miss Marple-avsnitt.

Drive är en film jag är djupt splittrad om. Å ena sidan är det många vackra bilder (jag gillar särskilt kameraflygningarna över Los Angeles vägsystem) och ett soundtrack med tunga syntar och övertydliga låttexter, å andra sidan är det en förutsägbar berättelse med en tom hjälte. Ryan Gosling är en tystlåten modern cowboy som visar vad han kan bakom ratten och glömmer bort att det bara kan gå illa när man blandar in känslor. Han är en liten pojke som förläst sig om riddare.

På traditionellt Nicolas Winding Refn-vis innehåller filmen brutalt våld. Det kommer hastigt och är upprörande i sin brutalitet. Men till skillnad från många liknande filmer är våldet otäckt och motbjudande.

8/10

❭ ❭ ❭

Hell

Hell är The Road på tyska med ett dovare happy end.

Miljön har gått åt helvete – solskenet bränner jorden och huden, temperaturen har skenat och naturen är förkolnad.

Två syskon är på väg mot bergen med en man med bil. På en övergiven bensinstation plockar de upp en överlevande som först försöker stjäla deras packning.

Hell betyder ljust på tyska men har naturligtvis även en mycket passande engelsk betydelse.

Det är smutsiga, skakande och klaustrofobiska bilder.

Genuint obehagligt.

8/10

❭ ❭ ❭

Carré Blanc

Så här skulle det nog se ut om Roy Andersson började göra dystopisk science fiction, även om man kanske kan argumentera för att han redan gör det.

Statiska grafiskt vackra tablåer i en kall och känslolös värld av betong filmas med stillastående kameror. Det är ett mörker som trycker på och skapar en klaustrofobisk känsla och fokuserar blicken på kontrahenterna. Filmen är otroligt vackert ljussatt och filmat.

Människorna är fast i ett samhälle som präglas av Kafka-liknande uppdrag och vidrag brutalitet – för att man kan, för att man vill, för att man ska. Överallt hänger jättehögtalare som oavbrutet spelar muzak uppblandat med uppmaningar till befolkningen att fortplanta sig.

Filmen handlar om hur vi internaliserar byråkrati och förtryck. Hur vi omärkligt nöts ner och blir något annat än vi vill. Den monumentala modernistiska betongbrutalismen och de öde vägarna gestaltar den kyla och de murar som filmens gestalter byggt upp inuti i sig.

8/10

❭ ❭ ❭

The Guard

The Guard är en svart komedi om en rasistisk korrumperad snut och filosofiska knarksmugglare.

Det är vackert med ett western-soundtrack till den avslutande uppgörelsen.

Tyvärr drabbades visningen av en finsk-svensk översättning under all kritik.

7/10

❭ ❭ ❭

Corman’s World: Exploits of a Hollywood Rebel

Do it yourself! Det här är en dokumentär om en man som gjorde punkfilm innan punken fanns.

Snabbt, rått och oberoende. Väldigt populistiskt med filmer som går rakt på sak och hellre smäller av en explosion för mycket för säkerhets skull. Han börjar från botten och gör de billigaste filmer han kan för att någon ska våga distribuera dem. Efterhand höjs budgeten i takt med att filmerna spelar in sina pengar. När bolaget sedan vägrar låta honom göra som han vill väljer han hellre att hoppa av och börja från början än att stanna kvar.

Det är imponerande att se hur många som inlett sin karriär hos Corman – Jack Nickolson, Ron Howard, Peter Fonda, Dennis Hopper osv.

Dokumentären beskriver det som att Steven Spielberg och George Lucas dödar Cormans karriär när Hajen och Stjärnornas krig blir enorma publiksuccéer. Plötsligt har storbolagen lärt sig göra och distribuera Cormans filmer men med en mångdubbelt högre budget.

6/10

❭ ❭ ❭

Innocent Saturday

Fokus är konsekvent fel genom hela filmen. Det som om de lagt till skak i efterbearbetningen.

Nära, klaustrofobiska bilder skapar täthet men blir på gränsen till parodiskt långa stycken när vi bara får se nackar på folk som går bort eller armar som svänger.

Livet går vidare mitt i katastrofen. Bröllopsdansen bara fortsätter denna lediga söndag.

Innocent Saturday skildrar döden för ett system där allt är bra eftersom överheten har bestämt att det är bra.

6/10

❭ ❭ ❭

George Harrison: Living in the Material World

Det är imponerande klippt med många spännande filmklipp.

De nya intervjuerna med Ringo Starr och Paul McCartney är intressanta och filmen är oväntat öppen med George Harrisons narkotikamissbruk och otrohet. Samtidigt är hans sista fru medproducent till filmen och man kan inte låta bli att undra om det är anledningen till att en del kontroverser hoppas över.

För den som redan har sett allt om Beatles och George Harrison ger nog inte den här filmen särskilt mycket men när filmen, med allra största säkerhet, klipps om till en tv-dokumentär i flera delar ger det här en bra bild av både mannen George Harrison och bandet The Beatles.

6/10

❭ ❭ ❭

Coriolanus

Krig är helvete och politik är vidrigt.

Coriolanus är Ralph Fiennes film. Alla andra skådespelare är småstjärnor som snurrar runt denna rasande man. De enda som kan konkurrera är lysande Brian Cox och glödande Vanessa Redgrave.

Filmen baserar sig på en pjäs av Shakespeare och gör som Romeo + Juliet och placerar berättelsen i ett nutida Rom, som ser ut som en blandning av krigen i Balkan och det forna Sovjetimperiet, men behåller språket.

Allt är väldigt välgjort men särskilt krigsscenerna imponerar med sin tystlåtna brutalitet.

5/10

❭ ❭ ❭

The Innkeepers

Jag vet inte varför jag köpte biljett till den vär filmen egentligen. Jag klarar ju inte av sånt här egentligen. Jag skyller på hänvisningen till Ghostbusters i festivalprogrammet.

Det här är en klassisk smygskräckis som handlar om två hotellanställda som jobbar sista helgen på hotellet innan det stängs. Nu har de sin sista chans att dokumentera spöket efter den första ägarens fru.

Efter mycket lättande skratt blir det otäckare och den kvinnliga huvudrollen faller ner i en spiral av kaos och besatthet.

5/10

❭ ❭ ❭

Magic Valley

Magic Valley skildrar en dag på den amerikanska obygden. Det är en film om döden och livets förgänglighet som är mer en upplevelse än en film (utan att vara en konstfilm).

Filmens starka sida är dess vackra scener med ett magiskt ljus.

Stabila skådespelarinsatser.

5/10

❭ ❭ ❭

Beats, Rhymes and Life

Det här börjar som en vanlig musikdokumentär där vi får se bandets start i Bronx, deras genombrott med Can I Kick It? och Native Tongues-kollektivet, men tar snart en mer personlig vändning med Phife Dawgs diabetesrelaterade problem och bandets interna stridigheter.

5/10

❭ ❭ ❭

This Must be the Place

En gammal popstjärna sitter hemma i sitt brittiska slott och tycker synd om sig och lever ett tantpensionärsliv. Överallt drar han shoppingvagnen efter sig.

Huvudrollen i This Must be the Place innehas av en Ozzy-skröplig Robert Smith gestaltad av Sean Penn. Filmen bygger på en kontrastbaserad humor – titta vad roligt när vi placerar den här udda fågeln i de här normala skeendena. Handlingen innehåller tillräckligt många vändningar och händelser för flera filmer.

Efter diverse förvecklingar i sitt närmaste köpcenter tar han båten över till USA där hans far ligger på dödsbädden. Därefter följer en roadmovie där Ozzy/Robert Smith/Sean Penn träffar bland andra David Byrne, som gjort filmens soundtrack (även om gamla Talking Heads-låten This Must be the Place lyser starkast), och fuskar i pingis på en diner under jakten på den gamla lägervakt som förnedrade hans judiska pappa i ett koncentrationsläger under andra världskriget.

Som sagt, filmen samlar fler delar en den kan hantera.

Sean Penn gör en stark skådespelarprestation och får jobba mycket med musklerna i ansiktet. Egentligen gör alla skådespelare bra ifrån sig men alla, exakt alla, är klichéer.

Allt är finstämt, poetiskt och lååångsamt – långtråkigt. Kanske filmen funkar bättre om man är stenad.

Det är jättefina kameraåkningar, landskap och scener, men allt går som i sirap. Filmen är alldeles för lång med otaliga sidohandlingar som obarmhärtigt lämnas i sticket, samtidigt som jag inte är särskilt intresserad av att veta vad som händer. Det är för många filmer i en.

Tack och lov bryts monotonin upp av enstaka kaskader humor.

4/10

❭ ❭ ❭

The Woods

Vad händer om några 20-nånting hipsters ur den ADD-drabbade Facebook-generationen flyttar ut i skogen och startar ett kollektiv? Kanske det här.

Neonklädda neohippies inreder en surrealistisk bostad för sig ute i skogen med uppstoppade djur, eluttag i träden, upphängda tv-apparater och kylskåp i mossan. Sedan proppar de i sig kopiösa mängder godis och läsk och lever sin barndoms drömsommar med nakenbad, färgkrig, ponnyridning och karaokekvällar under en bar himmel.

Deras första nederlag är när deras Wikipediasida raderas men de får åtminstone tusentals följare på Twitter.

En ung regissör har filmat sina vänner i neonfärgade kläder med en modern kamerablick – kort skärpedjup, handhållen, närmast dokumentär, kamera, naturfärger och stämningsbilder i motljus.

Ledaren uppeldar kollektivmedlemmarna med pseudodjupa kvasirevolutionära haranger och fanzinepoesi.

Filmen är alldeles för lång och innehåller många poänglösa men både konstnärliga och humoristiska scener. Historien är förutsägbar även om orsaken till kollektivets kollaps är mer monumental är jag förväntade mig.

När katastrofen är här står vi handfallna och försöker spetsa fisk med skaftet till sopborsten.

4/10

❭ ❭ ❭

Beyond the Black Rainbow

Beyond the Black Rainbow ser ut som att någon gjort en film av de mer psykedeliska delarna av 2001 och Logans’ Run och slungat ut resultatet i tidsrymden så att den får premiär i dag i stället, komplett med brus, överdrivet stora rullbytesmarkeringar och filmslitage. Färgskala går i orange, brunt, rött och vitt och svart. Mycket murriga toner och förstörda färgbalanser med tjock av rött, grönt eller sjukligt grönt.

Filmen utspelar sig på ett 80-talsretrofuturistiskt forskningslaboratorium med rött ljus, plastväggar, dörrar som åker in i väggarna med en tryckning på en touchknapp och vägghängda sängar.

Forskningsledaren ser ut som Christian Bale i American Psycho och försöker tränga innanför skalet på en tystlåten kvinnlig patient.

Filmens premisser, vetenskapligt experiment som degenererat, luktar framtidsthriller från 80-talet, á la Altered States eller Brainstorms Soundtracket är också vintage 80-tal med feta syntar som påminner om bland annat Flykten från New York och Blade Runner (Jag tror även de samplat det mekaniska zoom-ljudet från den sistnämnda filmen vid ett tillfälle.).

Rullen inleds med kort presentationsfilm från Arboria Institutet som inte når upp till Dharma Initiative-nivåer men ändå är bland det bästa med hela filmen.

Majoriteten av speltiden är det mer av en upplevelse än en film (man ska nog inte se den hög för då lär man nog bara bli paranoid) och när man väl förlikat sig med den upplevelsen blir filmen helt plötsligt mot slutet något mycket mer alldagligt och ointressant. Det är som om plötsligt inser stt det behövs handling, någon dialog bjuds det däremot inte på.

Det här är en film som inte vet vad den vill vara.

Ett kreativt misslyckande.

4/10

❭ ❭ ❭

Hara-Kiri: Death of a Samurai

Hara-Kiri är långsam och tråkigt. Förutsägbar. En snygg men poänglös 3d-film.

Förvånansvärt oblodigt.

En total feelbad-film.

4/10

❭ ❭ ❭

All Your Dead Ones

En colombiansk bonde hittar på valdagen ett femtiotal döda i sin majsåker. Han beger sig i till stan och, trots en rädsla att blanda sig i farliga händelser, försöker rapportera massakern.

Vi kan kalla det här en meditation över döden och livets låga värde. Det är också en skildring av en verklighet där ingen vill ta ansvar, ingen vill göra något som de högre upp i hierarkin kan krisera, ingen vill sitta med Svarte Petter.

Vad det är är långsamt och frustrerande.

Här finns material för en kortfilm. Men med hjälp av långa pauser och ängsliga blickar förlängs berättelsen till långfilmsformat.

Det blir en intressant dynamik tack vare den lilla skådespelartruppen, som alla spelar väl, och miljön blir pressande klaustrofobisk trots att de befinner sig utomhus på en åker.

Filmen rymmer en del absurdistisk humor och surrealistiska scener som bryter av stirrduellerna men det räcker inte.

Frustrerande.

Jag vet inte om det här var en pjäs från början, den lilla skådespelartruppen och de fåtaliga scenplatserns tyder på det, men det här är första gången jag sett skådespelarna buga för publiken under eftertexterna.

3/10

❭ ❭ ❭

The Sword Identity

Fint foto. Nedtonade dova naturfärger. Och det är också allt som är bra.

Majoriteten av svärdsstriderna sker vid sidan om kameran. De strider man får se är barnsligt pinsamma. Särskilt slutstriden är plågsam att se. Två kombattanter cirklar spattigt omkring varandra och försöker i det längsta undvika att träffa varandra. Andra gånger ser det mest ut som att skådisarna fått lov att hitta på sina egna rörelser – medan kameran rullar.

Kalkonartade strategier där de upprepar samma attack gång efter annan trots att de inte lyckas.

Ickeexisterande motiveringar för karaktärerna att hjälpa huvudpersonen.

Publiken skrattade flera gånger. Åt filmen, inte med den.

Tunn berättelse, dåliga strider, plågsamt långsamt. Ett misslyckande på alla plan. Parodiskt.

2/10

❭ ❭ ❭

Stockholms bästa – och sämsta – biosalonger

1. Skandia: Stockholms bästa biosalong – Balkongen! Kungalogerna! Enkelsäten längs sidorna! Konsten!
2. Klarabiografen: Stockholms bästa salong i sin klass. Utmärkt lutning, utmärkt avstånd från duk till första raden, sköna stolar, bra benutrymme.
3. Grand 1: Bra om du får plats på avskiljda raden i mitten av salongen, vacker stjärnhimmel.
4. Filmhuset Victor: Exemplarisk lutning, läderstolar var säkert coolt på 80-talet, i dag är de bara obekväma.
5. Victoria 2: Bra lutning, hyfsat benutrymme.
6. Bio Rio: Bra benutrymme, dålig lutning kompenseras med hög duk = inte bra för första raderna. Obekväma stolar.
7. Sture 1: Stockholms konstigaste salong. Helt platt sittning nere i en gryta med duken galet högt upp, ok benutrymme, gamla stolar.
8. Zita 2+3: Fasansfullt. Små salonger, små dukar, knarrande bänkar, kort benutrymme.

Apple TV är en billig (den går att få tag på för mindre än 1000 kronor) minimal (höjd 23 mm, bredd 98 mm, djup 98 mm) svart låda med utgångar för både hdmi och optisk digital ljud-kabel.

XBMC är det klassiska, och rätt fula, mediesystemet för Xbox som numera funkar på en massa olika enheter, inklusive iOS.

Put.io är en molnbaserad filtjänst som kan hantera torrentfiler och rss-flöden.

Så för att få allt att lira behöver du 1) köpa en Apple TV, 2) jailbreaka enheten, 3) installera XBMC och 4) installera Put.io-tillägget till XBMC.

1: Apple TV

Jag köpte min Apple TV från Netonnets lagershop i Veddesta eftersom det var en av de få som hade kvar enheter i helgen.

2: Jailbreak

Att jailbreaka en Apple TV och installera XBMC är väldigt enkelt. Det kräver lite hackande via Terminalen men om du bara följer de här manualerna går det lätt.

Jailbreaka med hjälp av Lifehackers manual.

• OBS! Du måste ha en mikro-USB-kabel för att kunna jailbreaka enheten. Jag använde en Exibel USB 2.0 Typ A till Mikro-USB Typ B från Clas Ohlson.
• OBS! Om du använder en dator från Apple måste du stänga av IR-mottagaren i datorn så att den inte tar emot kommandon från Apple Remoten som följer med Apple TV:n. Det gör du i Systeminställningar > Säkerhet och integritet > Allmänt > Stäng av IR-mottagaren för fjärrkontroll. (Jag misslyckades jailbreaka tre gånger i rad innan jag lyckades stänga av mottagningen.)

3: XBMC

XBMC:s wiki berättar hur du installerar mediesystemet.

4 Put.io

När du jailbreakat och installerat XBMC är nästa steg att installera put.io:s XBMC-tillägg. Det kräver också lite mer Terminal-hackande, som inte finns dokumenterat på nätet hittills vad jag har sett.

Först skapar du ett konto hos Put.io. Det är tre dagars gratistest inbyggt i alla kontoalternativ. Sedan laddar du ner senaste versionen av tillägget från GitHub och packar upp filen. Skapa en mapp var du vill på din dator och lägg zip-filen där.

Sedan är det dags att kopiera över zip-filen till din Apple TV. Det går att göra på lite olika sätt, men det jag valde var att ta mappen där jag hade lagt zip-filen på min dator och kopierade över hela mappen och dess innehåll till XBMC:s filsystem på Apple TV:n.

Jag använde instruktionerna från en sida med tips om hur man flyttar filer på Linux. (Ett stort tack till Björn Finér som pekade mig i rätt riktning!)

scp -r [[user@]from-host:]source-file [[user@]to-host:][destination-file]

Exempel: scp -r /Users/dittAnvändarnamn/Documents/XBMC/putio root@apple-tv.local:/var/mobile/Applications

Du måste ange Apple TV:ns lösenord när du kopierar mappen. Om du inte manuellt ändrat det är det samma lösenord som används när du installerade XBMC.

Nu är du färdig.

OBS! Jag tar inget ansvar för vad som händer om du följer den här manualen. Det funkade för mig, det kanske inte funkar för dig.

Berättelsen är svart, nattsvart. Och den blir bara värre. Första gången jag försökte läsa böckerna gav jag upp. Det var för svart, för dödande. Förmodligen spelade den dystra senhösten in.

Ingen är fredad. Alla kan dö. Alla kan stympas. Alla är skadade.

Ingenstans är man säker. Varje skyddad plats, varje enklav, varje säkerhet är falsk. De tvingas vidare, i rörelse, bort.

Det är inte de odöda som är de otäcka. Det är människorna.

De odöda, zombierna, sliter sönder de levandes kroppar medan människornas fruktan och brutalitet sliter sönder deras  eget inre. Berättelsen fokuserar också hela tiden på människorna och deras relationer. De odödas hjärndöda ihärdighet skapar en svart ram för de levandes val.

Det är väldigt skickligt världsbyggande av Robert Kirkman, Tony Moore och Charlie Adlard. De har skapat ett landskap som är vidrigt och som du inte vill befinna dig i men som det samtidigt är svårt att lämna.

Kompromisslöst och väldigt läsvärt.

Tack för lånet, Björn Falkevik!

Och ja, The Walking Dead finns ju som tv-serie också nuförtiden, och även om jag inte har orkat se den gillar jag Daniel Kanemotos fan-trailer.

Du hittar mer om och med Maria Sjöberg på:

• -STR/+CHA
• Paperlace.se
• Militant volang

Serierna och skaparna som nämns i intervjun:

• Revolutionary Girl Utena
• Junko Mizuno
• Dolls
• Gloomcookie
• Wet Moon
• Courtney Crumrin
• Lenore

Intervjun sändas ursprungligen i Sweet Sunday Web Crunch den 24 oktober.

För någon vecka sedan blev jag ombedd av Björn Falkevik att göra något kul till Sweet Sunday Web Crunch. Efter en hel del funderande insåg jag till slut att jag ville intervjua människor som gör roliga, oväntade saker. Nördar.

Nördologi är intervjuer med människor som brinner för något oväntat. Första intervjun är med Paulina Modlitba Söderlund från Stardoll som berättar om sin fascination för robotar, något hon jobbat med på MIT bland annat. Se intervjun i det här blogginlägget.

Vinjetten tog en dag att skapa.

Musiken i vinjetten är en mash-up av två creative commons-låtar från Soundcloud.
New York Life (aka Union Square Bokeh) Soundtrack – SML [loop] by seeminglee
Been in this Jungle for Days by Lunchtray

Resultatet kan du höra här:
Nördologi [Theme music] by pelles

Typsnittet som används i slutet är det fria snittet Coolvetica som jag hämtat från dafont.com.

Boende

The Inn San Francisco

Vårt absoluta favortboende hittade vi The Mission-distriktet. I ett klassiskt gammalt Viktorianskt trevåningshus har Marty skapat ett mysigt och familjärt boende. Missa inte att äta frukostbuffén ute i trädgården eller på takterassen.

The Mosser

Vill du bo centralt kan vi rekommendera The Mosser. Små men inte trånga rum. Fräsch standard.

Äta

Lyx vid Fisherman’s Wharf

Vi firade vår tioårsdag på Gary Danko efter att ha sett Pixars Up på bio. Mycket väl spenderade pengar. Amerikansk gästvänlighet och uppmärksamhet. Välj deras säsongsmeny. Boka bord i förväg.

Modernt asiatiskt i närheten av City Lights

Tack vare Fredrik Wass fick vi upptäcka den lilla och välsmakande restaurangen i backen upp från Broadway Street.

Modernt amerikanskt i The Mission

Luna Park är en bra start på kvällen.

Utomhusservering med goda burgare

Flippers är ett bra burgarställe i närheten av Isotope (se nedan). Har du tur träffar du vänner hemifrån när du sitter och äter.

Belgiska pommes och moderna burgare

Frjtz på Valencia Street lade till hamburgarna på sin meny långt efter pommes fritesen. Det var väl värt att vänta på. Valencia har flera olika retroinspirerade hamburgerställen.

Sötsaker

Glasspaus vid Dolores park

På hörnan vid vackra Dolores park ligger lilla Bi-Rite Creamery. Mycket olika goda och ovanliga smaker. På grund av köerna vid varmt väder har de satt upp röda avspärrningsrep. Lite vardagslyxig premiärkänsla.

Att göra

Upplev Chinatowns mat

Wok Wiz Tours guidar runt Chinatown och berättar mer om stadsdelens liv och framför allt dess mat. Turen slutar i en kinesisk restaurang.

Clarion Alley

Klassisk graffiti-gata i The Mission-distriktet. I samma distrikt finns flera andra liknande gator, bland annat Lilac Street.

Alcatraz

En liten nationalpark med mycket historia som räddades i sista sekunden. Boka i förväg. Det finns bara en arrangör som erbjuder besök på ön. Vi åkte på kvällsutflykten och var väldigt nöjda. Mycket tid på ön. Många olika programpunkter att välja på efter rundturen. Vackert i mörkret.

San Franciscos Prideparad

I slutet fylls gatorna av San Franciscos Prideparad. Till skillnad från i Stockholm är det med marsch än karneval med många officiella deltagare från stad, poliskåren, politiker, skolor och så vidare, men det finns mycket spännande att uppleva ändå. Missa framför allt inte Dykes on Bikes som inleder hela tåget och har du tur kan du se dem dagen innan när de kör genom The Mission och Castro.

Se bio i Castros klassiska biograf

Trots ett helt platt golv är det här San Franciscos mysigaste salong. En klassisk salong där du kan se nya och klassiska filmer. Har du tur får de höra någon spela på orgeln före bioföreställningen.

Undvik seriemuseet

Även om du är intresserad av serier är Cartoon Art Museum för litet och för tråkigt. Har du tur visar de en intressant specialutställning, och då kan det vara värt inträdet.

Utflykter utanför stan

Cykla över klassiska Golden Gate till vackra Sausalito

Det finns många olika cykeluthyrare i stan. Vi valde Blazing Saddles båda gångerna och var nöjda, även om det var mycket löpande band-känsla när man hämtade och lämnade cyklarna. En bra del i deras, och andras, hyra är biljetter på båtarna som går tillbaka från Sausalito till San Francisco. Även om det kan vara köer på båtarna och kaotiskt när alla cyklar ska av är det värt att få se Sausalito och San Francisco från vattnet.

För den lille och stora ingenjören

USA:s ingenjörstrupper byggde upp en gigantisk modell av San Francisco Bay Area i en hangar i den norra utkanten av Sausalito när politikerna planerade att bygga in San Francisco Bay. Passa på att besöka när en Ranger guidar.

Bussresa till Napa Valley

Vi åkte till Napa Valley med Wine Country Tour Shuttle. Det går naturligtvis att åka dit på egen hand men vi valde denna dagsturen. Bra val. Liten buss, kanske 10-12 passagerare, och en dedikerad guide vars familj ägde egen vingård. Vi fick besöka tre olika vingårdar, från den lyxiga med mousserande viner till den lilla familjegården som barnen hade tagit över efter föräldrarna.

Shopping

Kanske den bästa seriebutiken i världen

Isotope har flyttat till en av stadens bästa mikrocommunities, Hayes Valley, nära city så nu finns det ingen ursäkt att inte besöka dem längre. Butikens ägare James Sime är dessutom en väldigt vänlig och generös man som gärna ger dig tips på både serier att köpa och spännande ställen att besöka. Var inte blyg.

Fabric8

Ung modern konst med mycket lokala San Francisco-motiv.

Borderland Books

Nya och begagnade böcker, främst science fiction, fantasy och skräck, trängs i en fullpackad lite lokal med två utomjordiska nakenkatter.

En prunkande liten oas med många fynd

Paxton Gate rymmer både det ena och det andra med fokus på växter, naturvetenskap och myter. Även om du inte ska köpa något finns det mycket att titta på, som deras enhörningskranium. Notera att det är fotoförbud, men jag vet inte hur hårt de håller efter det.

Jag gör som Henrik Ismarker och listar årets bästa filmer. Det är alla filmer jag sett på bio och betygsatt på Imdb under 2009.

1. Up 9
   Otvivelaktigt årets bästa film.
2. Whip It 8
   En fröjd att se.
3. The Road 8
   Oerhört gripande och välspelad.
4. District 9 8
   Årets genombrott.
5. Inglourious Basterds 8
   Bra.
6. 9 8
   Vacker.
7. Fantastic Mr Fox 7
   Förtjänar nog ett lite högre betyg så här i efterhand.
8. Public Enemies 7
   Vacker, men för lång.
9. X-Men Origins: Wolverine 6
   Förtjänar nog ett något lägre betyg så här i efterhand.
10. Madeo (Mother) 6
    Välkonstruerad historia, men en besvikelse efter Memories of Murder.
11. Avatar 5
    Fantastisk upplevelse, men medioker film.
12. Harry Potter and the Half-Blood Prince 4
    Förtjänar nog egentligen ett ännu lägre betyg. Mycket tablåer, dåligt med handling.

Majoriteten har antingen setts på Stockholm Filmfestival eller under vår USA-resa i somras.

Se listan från 2008.

Sedan funderade jag lite vidare. Jag hade nog tänkt för snävt. Mina förslag var baserade på hur det är i dag. Med de flesta cyberpunk-romaner utspelar sig ju i framtiden. Så om vi extrapolerar lite och spekulerar kring hur framtiden kommer se ut är inte frågan om Stockholms skärgård skulle kunna passa bättre.

Det är år 2078.

Detta har hänt.

Stockholms innerstad är helt igentäppt och alla förorter är fullständigt förtätade. Nationalparkerna har ersatts av bostadsområden. Storstockholm har växt från två miljoner invånare till cirka fyra miljoner. Fabrikerna är uttryckta från centrum. De flesta har flyttat utomlands, men en del enklare småskalig produktion hänger kvar i slitna områden långt ute i skärgården. De transporterar sina legala varor med hjälp av luftskepp till lossningscentraler både i Stockholm, andra orter i Sverige och österut i Finland, Ryssland och Baltikum.

För att komma bort från centralmakten flyttar en del ljusskygga element sin verksamhet ut till öarna, andra uppåt landet. Norrland är i princip folktomt.

Flera öar har utropats sig som självständiga autonoma områden.

Stadsplanering saknas och öarna är överfulla. En blandning av kåkstäder och gated communities. De rika har antingen flyttat samman och låst in sig innanför bevakade murar eller flyttat österut. En del kvarlämnade lyxvillor har stått och förfallit under ett antal år, men nya både tillfälliga och permanenta boende har flyttat in.

Runt flera öar har rangliga husbåtsstäder växt upp. De boende är klädda i täckjackor som även fungerar som räddningsvästar. De röda blinkande ljusen visar båtarna går. De som vill synas det vill säga. På en del håll är isen tillräckligt hård för att transportera värdefulla varor med hjälp av snabba och smidiga svävare. Svarta transporter via gråa fraktfirmor. Firmor som jobbar med både fysiska och virtuella transporter.

De flesta har tillgång till internet via satellit. En del delar på uppkopplingen med hjälp av tjuvdragna ledningar mellan husen. Före detta KTH-professorer och -doktorander arbetar som entreprenörer i mer lukrativa branscher än statliga utbildningsinstitutioner. Det är många som vill ha hjälp att komma runt statens olika filter och övervakningssystem.

Andra öar är till synes övergivna men väl bevakade. På en av dem har Riksarkivet flyttat in. När marken blev för värdefull inne i Stockholm tog de över en ö. En stor byggnad sprängdes in i berget. Efter att de flyttade ut sina olika arkiv blev den statliga digitaliseringen klar och arkivet glömdes bort. I det numera rostiga och övergivna hålet finns en skattkista för datahackers som inte glömt bort de arkaiska klassificeringssystemen.

Billy Rimgard påminner mig om övergivna militära bunkrar och andra underjordiska anläggningar. Några av dem har gjorts om till underjordiska serverhallar à la Pionen White Mountains. Andra har tagits över av diverse religiösa undergångsekter. Svampen Fusarium venenatum odlas i flera underjordiska anläggningar för tillverkning av quorn, en köttersättningsprodukt som har blivit en daglig matvara i de flesta diet.

Det är senhöst och vintern är på väg tillsammans med dimma och is. Det är dova ljud i luften och isen knakar i mörkret.

1. Burn After Reading (2008) 9
2. Blade Runner (1982) 8
3. WALL·E (2008) 8
4. Where in the World Is Osama Bin Laden? (2008) 8
5. The Dark Knight (2008) 8
6. Kung Fu Panda (2008) 8
7. Surveillance (2008) 8
8. Hellboy II: The Golden Army (2008) 8
9. Låt den rätte komma in (2008) 7
10. Iron Man (2008) 7
11. Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull (2008) 7
12. Happy-Go-Lucky (2008) 6
13. Gonzo: The Life and Work of Dr. Hunter S. Thompson (2008) 6
14. The Chronicles of Narnia: Prince Caspian (2008) 6
15. Ashes of Time Redux (2008) 6
16. Chelsea on the Rocks (2008) 5
17. Achilles and the Tortoise (2008) 5
18. Possibility of an Island (2008) 5
19. The Sky Crawlers (2008) 5
20. Wanted (2008) 5
21. The X Files: I Want to Believe (2008) 3

Majoriteten har antingen setts på Stockholm Filmfestival eller under vår USA-resa i somras.

Det finns en del betyg som jag skulle kunna tänka mig att ändra.